Upp och Ner

Jag vet inte riktigt vart jag har mig själv just nu.. Jag har så mycket blandade känslor för allt möjligt.. Det är skola det är innebandy och det är killar.. Det är två saker för mycket..

Och när man är splittrad över grejer så går det åt skogen, iallafall för mig..

Låten har iallafall börjat ta form.. Skrivit en hel del och nu ska det bara finslipas.. Det ger mig flashbacks så det står härliga till.. Går många år tillbaka i tiden.. Dessutom läste jag planket idag och då går jag ännu fler år tillbaka i tiden.. Shit minnen.. och som så månag vet va det ju lättare då.. eller nu för tiden känns det så men då tyckte man inte det... Ökar livet svårighetsgrad?

Sjuk är man också vilket betyder inget firande av julle, synd för det hade kunnat bli riktigt mysigt.. Ska ju dock va nykter fram till våran fest men kunde ju va social..Så förmodligen blir det myskväll med lulle och soini film, godis, chirre och massa gott.. Riktigt mysigt!

Får se hur jag gör med skolan , är ju bara en lektion ( redovisning och beskattning ) vilket inte är favoritlektionen direkt..

Har ju sagt att jag ska skärpa mig men vårterminen har ju faktiskt inte börjat än.. Och jag har märkt hur besvikna mina lärare är på mig för att de inte kan ge mig bättre betyg.:/ och visst hade det va kul med ett vg istället för g eller mvg istället för vg men jag orkar inte bry mig.. tyvärr =(

Folk snackar så otroligt mycket, vissa säger positiva grejer som får en att se ljust på framtiden och andra har den absolut motsatta effekten.. Tror att det är ett stort bidragande till varför jag mår som jag gör.. För ibland handlar det om exakt samma sak och då kan man inte bli annat än splittrad.. jag ska försöka att lyssna och tro på det positiva men på nått sett så har det negativa större inverkan..


men hur jag än försöker, dig jag ej kan få
dessa jävla känslor förstår jag mig inte på
att älska någon, att sakna dess närhet
måste ju vara, metaforiskt för, hur man stavar till kärlek?